Ett möte med uttern

Förra vintern tog vi ju med barnen på skidtur längs esse å för att se om vi kunde se någon utter i de öppna forsarna, men utan resultat. Igår hade gubben i huset bättre lycka när han åkte ut tillsammans med sin kusin för att se om de kunde få en skymt av uttern. De fick se två stycken uttrar samtidigt.

Idag åkte vi hela familjen ut till samma plats för att se om vi kunde få en skymt av uttern och genast när vi kom dit så fick vi se en utter som simmade runt i vattnet. Den dök ner under vattnet och kom upp till ytan igen. Några minuter hann vi iaktta den innan den upptäckte oss och försvann.

I och med att det kom nysnö igår så kunde vi se massor med relativt färska utterspår runt hela området kring forsen. Vi fick också se några strömstarar som höll till vid vattnet.

Tyvärr har vi ingen kamera att fota med, annat än våra smarttelefoner och de fick nog ingen bild på själva uttern. 

Härlig dag på isen

Hela veckan har vi väntat på lördag och ledig dag. Instagram och Facebook har svämmat över av fina isbilder. När man jobbar heltid är det just nu oftast mörkt den tiden på dygnet när hela familjen är samlad en helt vanlig vardag. Lägg till kurser, skolningar och möten kvällstid så måste man ibland bara vänta och hålla till godo med veckosluten om man vill göra något som kräver dagsljus.

Idag passade vi på att packa skridskor, hjälmar, barn och hund i bilen för att åka till Kiisk. På väg till Kiisk stannade vi vid Punsar bönehus och köpte med oss älgköttsoppa som såldes till förmån för Gemensamt Ansvar.

Efter att vi ätit soppa i svärföräldrarnas stuga i skogen så gick vi ner till sjön för att skrinna. Svärfar plogade med mönkiä upp en isbana åt oss som vi kunde skrinna på. Vi hade hoppats på snöfri blank is, men gläds ändå över snön som vi fått. Vi fick sällskap på isen av våra bästa vänner. Både barn och vuxna skrinnade och hundarna fick också en ordentlig dos motion idag. Jag passade på att testa mina nya skidor på det tunna lager snön på isen. 

Istjockleken var minst 15cm över hela skogsjön. Det var bara jag som lyckades stiga ner i ett djup hål riktigt där den gräsbevuxna mossen möter vatten, där hade det inte frusit till. Som tur var steg jag bara ner med ena benet helt ner i vattenhålet, det andra benet hölls på isen.

Dottern utbrast sen: idag har det varit en bra dag! Barnen kom idag upp i de rekommenderade 3 timmar rörelse med råge. Jag hoppas att ni alla tar er tid att vara ute i naturen med era familjer och njuter av det otroligt härliga vintervädret som vi har just nu! 

Vandring i Terjärv

Vinterns sista semesterdag valde jag att spendera i skogen. Luna och jag for på vandringsled i Terjärv. Jag hade ingen karta, utan jag fotade bara kartan som fanns vid parkeringen. Med facit i hand skulle det ha varit bra att ha en ordentlig karta med. Ställvist hade jag svårt att orientera mig och det var svårt att se var leden gick. Som tur var kunde jag använda geocaching för att se vartåt jag skulle gå. På ett ställe missade jag en avfart och gick istället nästan 2 km för långt innan jag insåg att jag hade gått  fel. Leden var otroligt fin. Ovanligt stora backar i vårt annars platta landskap. Många små broar över vattenfyllda bäckar och diken. Totalt blev det 5 timmar och ca 12-13km i skogen. Det fanns områden med jättemycket vatten nu så inga lågskor fungerar i skogen än i år. Jag hade tänkt plocka en del geocacher samtidigt, men orken tröt. Några få loggade jag.
Ingen björn såg vi, men 2 svanar, en trana, 2 skogsfåglar och några små fåglar fick vi se.

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

Skidtur på Esse å

Vilket härligt vinterväder vi fick idag. Efter veckans plusgrader och regn kom lördagen med vit snö på marken, solsken och några minus grader. En perfekt dag för en skidtur längs Esse å med familjen. Vi for ut på spårjakt. Vi hoppades få se spår av uttern i nysnön och att få se strömstaren i de öppna vattendragen i ån. Vi såg inga utterspår, men strömstaren fick vi se skymten av vid Sävistråka. Vi såg också spår efter en ekorre. Vi skidade riktigt i kanten av ån. Totalt skidade vi 5 km. Riktigt lagom längd i sällskap med barnen.

Labradoren Luna fick ibland, till barnens glädje, agera draghund. De fick åka fort fort när hon drog dem.

Vi hade med oss kebabhamburgare som lunchmat. Ett perfekt alternativ till gillkorven. Ingen av oss gillar grillkorv så vi har fått söka andra alternativ till snabbmat ute i naturen. Kebabköttet värms behändigt i trangians stekpanna och brödet går att värma i trangia eller över en eld. Varm saft/oboy och kaffe är nästan obligatorisk i vinterväskan.

b1b2b3b4b5

b6

Barnen har egna träkåsor snickrade av farmors bror. 

b7

Tåg. Hunden som drar pappa som drar barnen… 

b8b9b10

b11

Snö går bra att diska koppen med.

b12b13

b14

Ett besök till Bockabron rekommenderas om ni inte besökt stället. 

b15

Perfekt storlek på rinkan. Min fjällräven abisko 55w. Den använder vi ofta på dagturer. 

Ute med stora barn

Har ni testat på att vara ute på gården med stora barn?

När barnen är små är det naturligt att vi föräldrar är ute med de små barnen. När jag ännu var hemma med mina barn var jag noggrann med att vara ute 1-2ggr/dag. En gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen/kvällen. Oftast lekte barnen med de saker som vi hade ute och sysselsatte sig själv, jag var mera som övervakare/iakttagare och höll på med mitt. Men jag fanns ändå där. Jag hade oftast ett mål på hur länge vi skulle vara ute. Tillsammans med grannarna kom vi också överens om en gemensam lekparksdag då vi kunde hänga i parken med andra mammor och barn.

Ju större barnen blir, desto lättare är det att skicka ut dem ensam på gården. Från vilken ålder barnen börjar vara ensamma ute på gården varierar stort på var och hur man bor. Barnen börjar också på dagis, förskola, skola och eftis och är ute där och man prioriterar inte utevistelsen hemmavid på samma sätt.

Idag är mina barn oftast ensamma ute på gården. De är antingen tillsammans med varandra eller med några kompisar. De är nu 8 och 10 år och behöver ingen vuxentillsyn ute. De gungar, cyklar, klättrar i träd m.m. Tyvärr är jag inte så noga med att de är ute varje dag/kväll, fast jag vet att de behöver det så mycket. Men de måste ut och leka på gården några gånger/vecka iallafall.

Det händer sig att jag (och min man) går ut på gården med barnen. Inte alla veckor, men det händer sig. Och barnen uppskattar det. Jag lägger mig inte i deras lekar, men jag finns där. De vill visa sina konster åt mig. De vill visa hur högt de kan klättra, de vill visa hur långt de hoppar. När jag börjar cykla runt på gården, bygger en snögubbe eller något annat så känner barnen att de får tid med mig. En tid då media inte tar min tid. En tid då jag tar mig tid att vara ute med dem.

Ta er tid att ibland bara fara ut på gården med dina barn. Cykla/gå runt, se var de har sina kojor och vrår. Visa intresse för det de tycker om att göra ute.

Med bil på utfärd

De senaste veckorna har vattennivån i Esse å varit hög och det har förekommit isproppar längre upp i ån. En av de kallaste dagarna bestämde vi oss för att åka och se hur det ser ut i forsarna.

Vi packade på oss varma kläder och körde iväg. Vi hade tittat ut några bra ställen på kartan (b-bark). Termometern visade på -26 grader.

Vi kunde köra rätt så nära med bilen och sedan gå 100-150 meter genom skogen till öppna forsar. Det var magiskt vackert. Vattenångorna som steg upp ur ån frös på våra kläder. Runt forsarna var träden och marken täckt av vit tjock frost. Luften kändes mycket kallare på grund av den höga luftfuktigheten. På många ställen syntes det tydligen hur vattnet hela tiden svällde över kanterna i ån och sökte sig fram ut i diken runtomkring. Sakta, sakta trögflytande gul sörja.

Vi gjorde en liten missbedömning. Vi hade inget koppel med åt hunden. En vattenälskande labrador och öppet vatten är ingen bra kombination. Så största delen av tiden gick åt att försöka hindra Luna från att gå ner i vattnet och simma i de strida forsarna.

När vi körde i skogen såg vi också en flock orrar som flög iväg. Stora, svarta, mäktigt uppburrade fåglar som satte sig i trädtopparna.

Tack vare det kalla vädret var många, annars dåliga, skogsvägar farbara.

Vi glömde tyvärr kolla vad barnen hade på fötterna. Med bomullstrumpor utan yllesockor blev fötterna alltför kalla.

IMG_3665 IMG_3668 IMG_3670

Igge pigge och jag

För andra gången på ett par veckor träffar jag på en igelkott under en cykeltur. Otroligt häftiga djur. Eftersom jag såg djuret på nästan samma ställe så intalar jag mig att det var samma taggar jag såg. Första gången stannade jag och pratade med den, idag tog jag ett extra varv för att eventuellt kunna fota den men tyvärr hade den rymt sin kos. Kanske träffar jag den igen någon dag…

Jag cyklade i skolans eljusspår/skidspår. Perfekt att cykla med mtb nu på sommaren. Jag behöver iallafall inte trängas med skidåkare. Själva spåret är lite på 1 km långt och relativt kuperat i förhållande till omgivningen överlag. 2 stora backar så muskler och lungor får jobba på minsann. Det är bara att välja antalet varv och hastighet för olika utmanande träning. Genom en kompis fick jag tips om att skidspåret är perfekt för växelträning. Det gäller att lära sig växla snabbt upp och ner. I vårt platta landskap är vi ju inte direkt bortskämda med kuperad terräng.

20150629_182718 20150629_182651 20150629_18264320150629_182411 20150629_182227 20150629_182657